Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.
Rosenrot är ett av våra mest väldokumenterade växtbaserade läkemedel. Upprepade studier visar att växten med det vetenskapliga namnet rhodiola rosea har den unika förmågan att både hjälpa kroppen varva ner och orka mer på en och samma gång. Hur hänger det samman mer exakt?
Rosenrot tillhör medicinalväxtgruppen adaptogener. Dit hör för övrigt även schisandra och rysk rot, som sägs fungera på liknande sätt som rosenrot och som i vissa kosttillskott kombineras med den mer kända läkeväxten. Det är vetenskapligt dokumenterat att adaptogenerna kan vara stresskyddande och prestationshöjande.
Den vetenskapliga upptäckten av adaptogener
Under kapplöpningen i kalla kriget ville man i Östeuropa hitta örter som kunde skärpa soldaternas mentala förmågor. Det här är en av anledningarna att man på 1960-talet startade just Östeuropas hittills största forskningsprojekt kring medicinalväxter. Över 4 000 läkeväxter samlades in och forskades på i drygt 1 400 kliniska studier. Merparten av de 4 000 växterna gallrades successivt bort och till slut återstod bara en liten del godkända örter, som blev de så kallade adaptogenerna och dit rosenrot hör.
Rosenrot kan minska stress och stressrelaterad ohälsa
Det fantastiska med rosenroten, och som studie efter studie har kommit fram till, är att den kan minska stress avsevärt mycket och dessutom ge ett långvarigt stresskydd. Under särskilt stressiga perioder kan det vara bra att äta en adaptogen som rosenrot för att klara sig genom den ökade pressen bättre. Läs mer om sambandet mellan intag av läkeväxten och förbättrad stresshantering i de vetenskapliga tidskrifterna Phytotherapy Research och International Journal of Psychiatry in Clinical Practice.
För att se om rosenrot kan påverka jobb- och vardagsrelaterad stress till det bättre undersökte forskare vad som händer om stressade personer äter 400 mg rosenrot om dagen i fyra veckors tid. Studien påvisade goda hälsoresultat efter bara tre dagar. Stressrelaterade symptom såsom oro, fysisk och mental trötthet minskade hos de 101 deltagarna. I en annan studie kunde man uppvisa ett samband mellan intag av rosenrot och symptomlindring vid utbrändhet, och då både vad gällde minskade stressnivåer och minskad depression.
Medicinalväxten kan vara effektiv mot utmattning
Stress, oro och sömnsvårigheter kan var för sig eller tillsammans orsaka en extrem fysisk och psykisk trötthet, rentav utmattning. Eftersom rosenrot är en adaptogen medicinalväxt tror forskare att den kan vara effektiv mot trötthet och utmattning.
I Planta Medica finns en vetenskaplig studie där man har provat att behandla 60 personer med stressrelaterad utmattning med höga doser av rosenrot. Tabletterna de använde i studien innehöll 576 mg rosenrotsextrakt – eller var placebotabletter.
Forskarna fann att i jämförelse med placebopillret fick de som åt rosenrottabletterna symptomlindring i form av ökad ork, koncentration samt uppmärksamhetsförmåga. Utmattningssymptom kan vara jobbiga att leva med, så det var en mycket positiv hälsoeffekt.
Rosenrot kan ha effekt mot depression
Depression är en typ av psykisk ohälsa som är vanlig men allvarlig. Dessvärre kan sjukdomen påverka både det mentala och kroppsliga måendet. Den kan även göra så att man upplever att man har en dålig livskvalitet och få en rad sociala följder.
Idag tror medicinska forskare att depression bland annat kan ha sin grund i kemisk obalans i hjärnan, och då menar man att neurotransmittorerna – signalsubstanser – är i obalans. Depression behandlas främst med hjälp av antidepressiva preparat.
Vid upprepade tillfällen har forskare fått indikationer på att rosenrot kan bidra till att balansera neurotransmittorerna igen. På så sätt kan läkeväxten ha antidepressiva egenskaper. Läs mer om detta här.
Ytterligare indikationer på att rosenroten kan vara antidepressiv finns i en studie med 89 deltagare. Varje deltagare hade antingen lindrig eller måttlig depression. Under sex veckors tid delades rosenrottabletter på 340 mg, 680 mg eller placebopiller ut till deltagarna. De fick äta pillren dagligen.
Gruppen som fick placebotabletter upplevde inga förändringar i hälsotillståndet. Båda grupperna som fick rosenrotspillren kände dock ett ökat psykiskt välbefinnande med minskad depression, bättre sömn och ökad mental stabilitet.
Den grupp som fick rosenrottabletterna med styrkan på 680 mg upplevde dessutom att de fick en bättre självkänsla. Du kan läsa om forskningsstudien i Nordic Journal of Psychiatry.
Koncentrations- och prestationshöjande egenskaper
Vare sig tröttheten och oskärpan har varat en kort eller lång period kan alla vi som varit där någon gång skriva under på att det inte är något vidare kul att vara i dålig mental form. Vanligen väljer man att äta rosenrot för att hitta tillbaka till den allmänna psykiska formen, för att få känna sig pigg och energisk. En lägre och långsiktig dos syftar till att bygga upp ett ihållande fokus medan en högre och kortsiktig dos ska ge en nästan omedelbar energikick.
Under decennier har många valt att inta rosenrot för att kunna koncentrera sig och prestera bättre. Många kan även vittna om att örten faktiskt såväl höjer koncentrationen som prestationen. Finns det stöd för detta i forskningen?
Forskare har exempelvis tittat närmare på vad som händer när nattjobbare och studenter intar medicinalväxten. Båda grupperna är utsatta för mentala påfrestningar, om än av olika slag. Oavsett om de har ätit en hög eller låg dos rosenrot pekar resultaten på att personerna har fått ökad mental kapacitet, trots de pressande förutsättningarna. I en studie har det till och med visat sig att studenterna fick 8 procent bättre studieresultat under de 20 dagar de åt preparatet än om de inte skulle ätit det.
Kan ge bättre träningsprestationer…
… Men troligen inte ge mer styrka. Rosenrotens positiva träningseffekter har snarare kunnat uppvisas i samband med snabbhet och uthållighet. I en studie simulerades ett cykellopp. En timme före start fick den ena testgruppen äta en dos rosenrot, som baserades på den individuella kroppsvikten. Den andra testgruppen fick placebo. De som fick den faktiska rosenroten kom i mål betydligt snabbare än de som hade fått placebovarianten. Annan forskning har sett ett tydligt samband mellan intag av rosenrot och ökad uthållighet vid träning. Det kan röra sig om en ökning på 20 30 sekunder, men när man tävlar i idrott kan varje sekund vara avgörande för en vinst.
Vad händer i kroppen när man äter tillskottet?
Och kanske närmare bestämt: vad är det som gör att man känner sig piggare och mer fokuserad efter intag av rosenrot? Enligt Kurera.se innehåller läkeväxten ämnena rosaviner och salidrosid. Dessa ämnen får hjärnan att ”vakna”, och man behöver bara äta en eller två doser av kosttillskottet för att märka av denna effekt.
Även utsöndringen av signalsubstanserna dopamin, noradrenalin och serotonin ökar. På så vis förbättras signalöverföringen mellan hjärnans nervceller, och hjärnan kan koppla snabbare. Vi får lättare att uppfatta saker, tänka och uttrycka oss.
När signaleringen mellan nervcellerna i hjärnan är trög eller blockerad av dåliga ämnen kan minnet påverkas negativt. Kurera.se menar att rosenrot kan motverka effekten av dessa dåliga ämnen, som bland annat utgörs av fria radikaler, och därmed ge ett bättre minne.
Kombinera rosenrot med andra adaptogener
Tillsammans med andra adaptogener kan rosenrotens hälsofrämjande egenskaper bli ännu bättre. Prova att äta örten i kombination med…
- Schisandra har genom historien brukats för att motverka hosta, leversjukdomar och långdragen trötthet. Det är det sistnämnda man använder den för idag, och då framför allt mot fysisk trötthet. Tack vare att schisandra är en adaptogen kan den lindra stressymptom. Det flytande naturläkemedlet Chisan innehåller både rosenrot och schisandra och är ett av de mest sålda kosttillskotten med de båda ingredienserna.
- Rysk rot är näst efter rosenrot den mest väldokumenterade adaptogenen. Sedan 2 000 år tillbaka i tiden har ryskroten nyttjats för att minska risken för infektioner, öka fysisk och psykisk förmåga. Precis som rosenrot och schisandra äts rysk rot nuförtiden även i syfte att skydda kroppen mot stress och trötthet. Den ska ha bäst effekt mot fysisk trötthet och kan intas efter ett träningspass för att skynda på kroppens återhämtning.
Rosenrot kan ätas som…
… Tablett, pulver och i flytande form. Varje preparat har tydliga bruksanvisningar på och i förpackningen. Läs dessa noggrant och överskrid inte den angivna dosen.
Rosenrot ska inte ätas när du är…
- Under 12 år.
- Överkänslig mot rosenrot eller andra innehållsämnen i preparaten.
- Gravid och/eller ammar.
- Diagnostiserad med högt blodtryck.
- Osäker på om ingredienserna i naturmedlen kan krocka med andra mediciner du äter.
De vanligaste preparaten med rosenrot har inga dokumenterade biverkningar. Vi vill dock göra dig uppmärksam på att du kan få överskottsenergi till en början. En del kan tycka att den plötsliga piggheten är jobbig. Följ anvisningarna här ovanför och kontakta sjukvården om du har överdoserat ett tillskott.
7 starka hälsoskäl att äta rosenrot
Sammanfattningsvis – varför ska man äta rosenrot?
- Adaptogen som både får kroppen att piggna till och lugna ner sig. Det här gör att man kan få ökad skärpa och närvaro samtidigt som kroppen stressar ner och återhämtar sig.
- Kan ge ett långvarigt skydd mot stress och öka vår förmåga till stresshantering.
- Kan lindra stressrelaterade symptom såsom oro, fysisk och mental trötthet.
- Eventuell lindring av utmattningssymptom. Genom att inta rosenrot när kropp och psyke är som tröttast kan man få ökad ork, koncentration samt uppmärksamhetsförmåga.
- Kan vara bra mot depression och utbrändhet, två hälsotillstånd som kan påverka livskvaliteten negativt då man känner en ständig nedstämdhet och/eller orkeslöshet.
- Har koncentrations- och prestationshöjande egenskaper. Bli mer skärpt!
- Kan öka uthålligheten och prestationen vid träning.
